Resolution 294-34




“Tinestigu put Resolusion 294-34”
November 22, 2017
Michael Lujan Bevacqua

Buenas yan Håfa Adai, mansenådot yan mansenådores guini gi este na gefpå’go na ha’åni, pi’ot hågu Senadot San Nicolas. I na’ån-hu si Michael Lujan Bevacqua. Profesot yu’ gi Programan Inestudion Chamorro gi Unibetsedat Guåhan yan gehilo’ yu’ para i inetnon kumunidåt “Independent Guåhan.” Lao guini på’go gi me’nan-miyu ti hu kuentusisiyi ayu siha. Tumestitigu yu’ guini på’go komo un Chamorro yan taotao Guåhan.

Hu agrådesi i oppotunidåt para bai hu fata’chong guini på’go ya bai hu sangåni hamyo ni’ didide’ ginen i hinasso-ku put este na resolusion yan i meggai asunto ni’ pinapacha.  

Put resolusion 294-34, ti hu sapopotte gui’. Ya para bai hu na’klåru i pusision-hu put este na asunto gi este kuatro na punto:

Fine’nina: Gi tinituhon este na resolusion, guaha infotmasion put NEPA, i National Environmental Policy Act. Mafå’tinas este na lai para u na’siguro na i gubetnamenton Estådos Unidos ha respeta i guinahan i tano’ yan i taotao, ya ti ha na’dåñu i dos, ya todu tiempo ha espipiha i mas menos dañosu na inayek para maseha na kinahat. Maolek este na lai, i prublema guini, ti put i lai, lao put i militåt gi Estådos Unidos ya sesso ti ma tattiyi este na lai ya ti ma prutehi i guinahan i tano’ pat i taotao. 

Sen annok este na prublema anggen un konsidera na uno na abugao ni’ tumuge’ ayu na lai (NEPA) ha ayuda We Are Guåhan yan Guam Preservation Trust kumotte i militåt sa’ annok na ti ha tatitiyi i lai federåt. Guaha otro gurupu på’go ya ma kekekotte i militåt ta’lo.

Fihu hiningok-ta na i militåt i mas takhilo’ yan matua na a’adahi para i guinahan i tano’ pat i guinahan kinettura giya Guåhan. På’go i Dipattåmenton Dinifenden i Estådos Unidos ha na’guaguaha meggai na gi Fino’ Ingles “betde” na prugråma siha. Meggai na corporations yan otro gof dångkolo’ na institutions ma cho’cho’gue i parehu, este mafa’na’an “fina’betde” pat gi Fino’ Ingles “green-washing.”

Para hita guini giya Guåhan ta atan i sagan militåt ya sesso ilek-ta, “ai na ginasgas ayu na tåno’ militåt.” Ta atan i boniton cha’guan pat i mapenta maolek na guma’ siha, ta li’e’ na ti meggai na basula gi kanton chålan gi halom i sagan militåt, ya hinasso-ta na hunggan gof gasgas, gof “eco-friendly” i militåt, sa’ atan i pueston-ñiha.

Gi Fino’ Ingles sesso ma’usa este na sinangan “you can’t judge a book by its cover.” Gi Fino’ Chamorro ya-hu sumångan, “Mina’lak gi chalan, hinemhom gi gima’.” I ginasgas gi sanhilo’ fihu ha na’a’atok i inaplacha pat i binenu gi sanhalom. Meggai na inestudia yan inaligao madokumenta na gi minagahet i sagan militåt fihu i mas matatse pat macontaminated na lugåt siha. Siña ta li’e’ este guini gi islå-ta yan i meggai na lugåt ni’ mantinatse ni’ basulan toxic pat hazardous despues di i gera. Siña ta li’e’ este lokkue’ gi siniseden i sindalu-ta ni’ maninafekta ni’ båba yan tatatse na klasen materiåt annai maneståba gi militåt.

Segundo: Fihu hiningok-hu na gof meggai na taotao giya Guåhan pat i meggaiña na taotao giya Guåhan ma guaiya este na hinatsan i militåt, ma gof sapopotte i hinatsan i militåt. I gaseta, rediu yan telebikbik lokkue’ ma na’huhuyong este na infotmasion kulang este i mas takhilo’ na punto. Lao este na numero, i numero put kuantos petsento na taotao ya-ñiha na u magåhet este na buildup, didide’ ha’ i bali-ña gi este na diniskuti.

I asunto put hinatsan i militåt, ti un kompetasion taiguihi si Miss Earth Guam pat Miss Guam Earth. I asunton i buildup, ti un kompetasion taiguihi American Idol pat The Voice.

Para hamyo ni’ manmatata’chong guenao sa’ manmaililihi ni’ i taotao Guåhan, ti siña un giha maolek yan mo’na este na islå-ta anggen håfa i mas “popular” dumisiside håfa para en che’gue gi halom este na edifisio. Siña un konsidera i minalago’ pat i sinienten i taotao gi dinisiden-miyu, lao este un påtte ha. Debi di un tanteha este yan otro mas impottånte na infotmasion pat tiningo’.

Mås takhilo’ kinu i finaisen put kao popular pat masapotte, debi di en faisen maisa hamyo, kao maolek este na hinatsa para i isla? Kao guaha ebidiensia na siña gof maolek i hiniyong, i probecho? Komo un må’gas este na isla, debi di un giniha ni’ este na klasen tiningo’ yan infotmasion, ti uno numero ha’ gi survey.

Este chinalani yu’ para i otro na punto-ku.

Mina’tres: Gof annok ginen todu i inestudia put i buildup ya taimanu na inafekta i kumunidåt na guaha probecho yan guaha dåño’. I diferensia dipende månu esta i estaotao-mu gi kumunidåt, ko’lo’lo’ña put ekonomiha.

Anggen manakhilo’ hao, anggen riku hao pat mikepble, siempre meggai maolek na hiniyong para hågu gi un hinatsan i militåt. Sa’ esta sopblan salåpe’ gi bangko-mu, esta sopblan tåno’, sopblan guma’. I hinatsan i militåt un opotunidåt para un na’setbe ayu na sopblan guinaha para un famå’tinas mas salåpe’.

Lao anggen ti manakhilo’ hao, anggen middle class hao pat mas påpa’, anggen sesso chumatsaga hao put salåpe’, ti gof maolek i buildup para hågu. I hinatsan i numeron taotao gi isla, ko’lo’lo’ña anggen meggai gi ayu mas gaisalape’, pat manmasubisidized para i trastes-ñiha pat i ginima’-ñiha, ha ayuda humåtsa i prisu para todu i otro taotao, lao ti ha achahahatsa i suetdon-ñiha, lao siempre ha hahatsa i prison sumåsaga giya Guåhan, ko’lo’lo’ña put ginima’.

Debi di ta na’klåru este. Hunggan siña un sapotte i hinatsan i militåt, siña un sångan na maolek para i isla, lao debi di un na’klåru para håyi guini gi isla? Ti mismo para todu. Pues anggen un sångan na maole’lek kabåles para todus, siña ta alok na dinagi enao.

Bai hu mentiona guini lokkue’ na resolusion gof ti kabåles gi este na punto. Mana’hålom i infotmåsion put i nuebu na cho’cho’ pat salåpe’ lao taigue i numero put i nuebu na gåsto yan taigue lokkue’ i infotmasion put taimanu na i gobetnamenton Guåhan yan i taotao lokkue’ para u ma sungon ayu na hinatsan gåsto.

Mina’kuåtro: Lao malingu gi todu este na diniskuti i mas fundamento na asunto, i estao-ta pulitikåt.

Bai hu faisen hamyo este: Håfa i bali-ña na para ta sångan na “ya-ta este” pat “ta gof sapotte este” anggen manaipodet hit gi halom i sistema ni’ dumisiside este?

Håfa i setbe-ña todu este anggen manaigue hit gi todu i lamasa siha nai manmafå’tinas todu este na plånu?

Fihu manggonggong hit guini put i taya’ botu-ta para i ofisian presidente yan i taibotu na pusision para i kongreså-ta. Lao mas tahdong este na problema kinu i tinaigue-ña enao na dos na botu. Ti mammambobota hit lokkue’ para i atmirånte, i secretary para i Dinifenden i Estådos Unidos yan tåya’ rumepresesenta hit gi halom ayu na sen dångkolo’ na sisteman federåt. Lao ayu na sisteman ha gaganye kana’ trenta petsento gi todu i tano’ gi este na dikike’ na isla.

Maskeseha ilelek-mu na ya-mu i hinatsan i militåt pat ilelek-mu na ti ya-mu, debi di ta akonfotme na ti gof maolek esta na tåya’ direcho-ta pat tåya’ podet-ta gi i diniside para ayu na dångkolo’ na påtte gi tano’-ta. Ya annok lokkue’ para ayu ni’ tumatitiyi i iyo-ña Tweets si Donald Trump, na i bidan-ñiñiha yan i daño’ i militåt yan i gobetnamenton Estådos Unidos, machuchuda’ gi hilo’ yan gi papa’ i kellåt-ñiha.

Para Guahu, debi di ta tulaika i estao-ta pulitikat. Debi di ta tutuhon gi ayu na barangka yan makkat na chålan asta decolonization yan dinitetminan maisa.


Si Yu’us Ma’åse.


Comments

Popular posts from this blog

Chamorro Public Service Post #15: Pues Adios, Esta Ki

Tuleti

Guam: The Movie